”En budget i balans” tar inte hänsyn till elevernas behov, skriver signaturen Lärare i Lerums kommun. Genrebild.
”En budget i balans” tar inte hänsyn till elevernas behov, skriver signaturen Lärare i Lerums kommun. Genrebild. Bild: Lovisa Essunger

Insändare: Med för stram budget får ingen elev det den behöver

”En budget i balans” tar inte hänsyn till elevernas behov, skriver signaturen Lärare i Lerums kommun.

ANNONS

För oss lärare i Lerums kommun har det sedan många år varit tydligt att skollagen är underordnad budgeten. Våra rop på förändring har uppenbarligen inte nått fram. Budget står över allt. Behov, läromedelskostnader, inflation och så vidare. Skulle ditt barn hamna i en klass med särskilda behov så tas pengarna från de övriga eleverna och när det inte längre räcker, så tas de inte alls. Otur till dig som har eller hade flera klasskamrater med särskilda behov. ”En budget i balans” tar inte hänsyn till elevernas behov.

Problemet med denna budgetstyrda skola, förutom att den är olaglig, är skolplikten. Hur kan skolplikten vara ett problem, undrar kanske du nu? Denna lag skapades för att säkerställa alla barns rätt till skolgång. Eleverna kan alltså inte själva välja om de ska gå till skolan eller inte, de är tvingade enligt lag. För att möta upp detta tvång har vi skollagen, som i sin tur ska säkerställa att vi tar hand om barnen när de är i skolan. Att de får vad de behöver, är trygga och lyckas lära sig efter sina egna förutsättningar. Kommunala skolor kan inte heller neka en elev att börja i en klass, även om man ser att budgeten inte kommer räcka. Vi vill inte heller neka elever. Lärare vill att alla ska få lyckas.

ANNONS

När vi i dagsläget i Lerum har en alldeles för stram budget så får ingen elev det som den behöver. Inte de med särskilt stöd och inte de övriga. Hemmasittarna ökar i stadig takt. BUP har två års väntetid. Kuratorer och skolpsykologer är pittoreska nedslag någon gång i månaden. Städet är halverat, vilket resulterat i smutsiga lokaler. Lärarnas utrymme för undervisning har blivit minimalt. Ingen kan undervisa på en smutsig matta med gråtandes elever.

Det allvarliga i det här är att vår demokratiska styrning helt vilar på att vi hela tiden får ut läskunniga medborgare. Siffrorna från en skola i Gråbo där endast 48 procent av åk 9-eleverna hade godkänt i alla ämnen är förödande. Håller Lerum på att skapa en motorväg till diktatur? Alla F-9-skolor visade lägst skolresultat och ändå har Lerums kommun beslut om att det är den sortens skolor vi ska bygga. På vilken vetenskaplig grund vilar detta beslut? Eller är det ännu ett budgetbeslut? Om inte vi, som en av Sveriges rikaste kommuner, har råd med alla elevers skolgång, vem ska då ha råd? Vad betyder det för Sveriges demokrati?

Lärare i Lerums kommun

ANNONS