Historiskt avtal – kraftledningarna i Gråbo leds om

De två största kraftledningarna i Gråbo ska monteras ner och löpa runt bygden i stället – det avtalet har Lerums kommun säkrat med Svenska kraftnät efter en utdragen strid.
– Det känns som en seger, säger Viktor Lundblad (M), högste politiker i Lerum.

ANNONS
|

Det går i dag fyra kraftledningar i luften över centrala Gråbo, varav hälften ägs av Svenska kraftnät.

I framtiden ska alla kraftledningar i kommunen gå under jord, det har Lerums kommun som ett uppsatt mål sedan länge. Därför kom det som en chock när Svenska kraftnät meddelade att de behöver byta ut en av sina stora kraftledningar i Gråbo, och tänkte bygga upp en ny – i luften, på samma ställe som tidigare.

Kommunen tog strid.

– Så från år 2021 har vi överklagat det tillståndet och det har gått till översta instans, vilket då är regeringen, och regeringen har gett tillåtelse att upprätta en luftburen kraftledning, säger Viktor Lundblad (M), kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun.

ANNONS

Två kraftledningar ska ledas om

Men det var ingen idé att hänga läpp, menar Viktor Lundblad. I stället tog politikerna kontakt med Svenska kraftnät och började fila på ett avtal – ett avtal som skrevs på av båda parterna, i Lerums kommunhus, under tisdagen.

– Det känns bra, säger Viktor Lundblad efter ceremonin.

Han fortsätter:

– Det känns som en seger, inte bara för Lerum, utan även för Göteborgsregionen och Sverige.

Avtalet innebär att Svenska kraftnät ska bygga upp den nya kraftledningen runt bygden, i stället för igenom den. En klar vinst för Gråboborna, menar Viktor Lundblad. Men inte bara det – även den andra stora kraftledningen i centrala Gråbo ska monteras ner samtidigt, och en ny ska resas och löpa jämte den andra utanför bygden.

Karta över Gråbo och kraftledningarna. De två heldragna lilafärgade linjerna är Svenska kraftnäts två ledningar (på 420 kilovolt vardera) som går över centrala Gråbo i dag. Den streckade lilafärgade linjen visar hur dragningen ska se ut i framtiden för de båda ledningarna, om kommunen får som de vill. Röd- och gulfärgade linjer är mindre kraftledningar, som inte ägs av Svenska kraftnät (130 respektive 20 kilovolt).
Karta över Gråbo och kraftledningarna. De två heldragna lilafärgade linjerna är Svenska kraftnäts två ledningar (på 420 kilovolt vardera) som går över centrala Gråbo i dag. Den streckade lilafärgade linjen visar hur dragningen ska se ut i framtiden för de båda ledningarna, om kommunen får som de vill. Röd- och gulfärgade linjer är mindre kraftledningar, som inte ägs av Svenska kraftnät (130 respektive 20 kilovolt). Bild: Lerums kommun

Medan det förvisso är en förlust att inte kunna gräva ner alltihop under jord, var detta det näst bästa, menar Viktor Lundblad.

– Vi har kommit överens om att det är både Lerums kommuns ambition och Svenska kraftnäts ambition att göra detta, säger han.

Politiker litar på Svenska kraftnät

Om allt i processen går framåt utan förhinder kan hela projektet vara klart om tidigast åtta år, 2031.

– Rent teoretiskt hade Svenskt kraftnät kunna dra exakt samma befintliga dragning. Nu gör man inte det, säger Viktor Lundblad.

Han hoppas att avtalet kan lägga grund också för framtida kraftledningsdragningar i kommunen.

Kan ni lita på att Svenska kraftnät håller avtalet?

– Om man nu fortsättningsvis ska dra kraftledningar och ha en god dialog med kommunen då behöver man hålla sig till samverkansavtal, svarar Viktor Lundblad.

Så fortsätter han:

– Jag kan i dagsläget inte mer än att lita på att Martin Norlund håller den här gemensamma ambitionen. Min förhoppning är också att vi kan sprida det här arbetet, för det finns ytterligare kraftledningar som ska bort från centrala Gråbo i framtiden.

Bland annat ägs en av de övriga kraftledningarna i centrala Gråbo av energibolaget Vattenfall, berättar han.

Billigare med luftledningar

Martin Norlund bekräftar för LT att parterna går fram gemensamt.

– Vi behöver få ner de här ledningarna och då tittar vi över var vi kan dra dem på bästa sätt och Lerum vill att de flyttas från samhället. Så vi har gjort den här överenskommelsen om att vi gemensamt ska försöka hitta en så bra helhetslösning som möjligt och vår ambition är att försöka hitta en ny sträckning som går utanför samhället, säger han.

Kan du se några potentiella hinder till att det inte skulle gå att göra i slutändan?

– Vi är ju tidigt i processen att försöka hitta en bra sträckning för ledningarna och det är alltid en utmaning, för det finns hinder som vi behöver ta oss runt på olika sträckningar. Så än så länge vet vi inte vad som ska komma fram och hur vi ska komma fram, och det är lite tidigt att säga alla hinder. Men vi behöver göra en samlad bedömning för att kunna göra en så bra helhetsbedömning som möjligt.

Kan du kort förklara varför det inte går att gräva ner kraftledningarna?

– När vi bygger våra 400-kilowattsledningar är alltid luftledning vårt huvudalternativ och det beror på att den tekniken är driftsäkrare, den ger bättre elkvalitet och den är lättare att underhålla. Dessutom har kablar under jorden ungefär halva livslängden, och är också flera gånger dyrare än att bygga luftledning.

Nackdelen kan väl vara att en del upplever att det inte ser så trevligt ut?

– Ja, så är det. Det har ett större visuellt intryck med luftledning.

Hur stor hänsyn tar ni till den biten i era beslut?

– Vi gör ju en samlad bedömning där man tittar på vad vi får för påverkan, alla naturintressen, kulturmiljö, boende och så vidare. Så det är en del utav helhetsbedömningen, svarar Martin Norlund på Svenska kraftnät.

LÄS MER:Beskedet: Masten dras tillbaka – glädje på Hallbergs täppa

LÄS MER:Förskolan Ängen invigdes i Gråbo – tvilling med Öxeryd

LÄS MER:Ljungviksskolan i Gråbo kritiseras av Arbetsmiljöverket

ANNONS