På Nääs slott hittar personalen fler vägar för att bevara kulturskatten. Byggnaderna har mycket stora renoveringsbehov och arbetet med att restaurera dem pågår för fullt. De har fått in en hel del pengar av bland annat kommunen, som har tilldelat stiftelsen totalt sex miljoner kronor, två miljoner kronor per år i tre år.
Men Maria Sidén, som är vd på stiftelsen, hittar konstant nya vägar för verksamheten att leva vidare och blomstra. Och hon är verkligen rätt kvinna på rätt plats för att rädda ett av kommunens största kulturarv. Under hennes tid som vd på Tjolöholms slott ökade omsättningen där med 15 miljoner kronor.
Ett ben att stå på är hotellverksamheten.
– Det vi vill vara är ett komplement till de andra fina ställena som finns häromkring som också har rum för övernattning. Vi vill inte konkurrera utan erbjuda något annorlunda, säger hon.
Brudpar och brudföljen
Det är inte nytt med rums- och även hela husuthyrning på slottsområdet, men nu breddar man målgruppen. Och fräschar upp och gör i ordning rummen, de läggs mycket arbete på att få dem tidstypiska och mysiga. Och så har det blivit. De små detaljerna gör mycket, och det gör även den större möbleringen. Förut har det främst varit brudpar och brudföljen som har hyrt rum, och de utgör fortfarande en viktig del. Men nu satsar man alltså även nationellt och internationell för att få dit dem som vill ha ett annorlunda boende med stora natur- och kulturvärden.
Nytt är också medlemskapet i Svensk turistförening, STF. Renée Jonsson berättar om den stora föreningen, med 228 00 medlemmar, och säger menande med ett stort leende:
– De startade 1885 i syftet att främja turism och hjälpa människor att upptäcka sitt land. Och nu har de förutom sitt naturspår också ett kulturspår. Det passar ju oss perfekt.
Maria Sidén inflikar:
– Vi hoppas att medlemskapet ska gynna oss, men också Lerum i stort. Får vi hit fler turister är det troligt att flera av dem kommer vilja besöka andra butiker och verksamheter i kommunen.
Rum i fyra hus
Duon visar stolt upp deras rum och hus för uthyrning. Det finns boende i fyra av husen på området, och det är i södra och norra flygeln, alldeles intill den stora slottsbyggnaden, samt Vänhem och Björkenääs, som ligger på andra sidan sjön. Det finns 17 rum med totalt 38 bäddar.
I södra flygeln finns en svit med ett bibliotek med unikt slöjdarmaterial. Det går dessutom att hyra till den stora matsalen i samma hus. När August Abrahamsons ägde slottet, mellan 1868 och 1898, bodde systerdottern Sophie Elkan flera somrar i den södra flygeln tillsammans med sin väninna Selma Lagerlöf.
I norra flygeln, på andra sidan slottsplanen, finns fyra rum. Här finns också ett stort rum där alla som hyr rum kan vistas.
Efter tsarens hus
Björkenääs byggdes 1878 som bostad åt den dåvarande föreståndaren på Nääs slöjdseminarum, Otto Salomon. Huset sticker ut. Och det beror kanske på att det stora originalhuset ska ha byggts i samma stil som tsarens sommarpalats Livadia på Krimhalvön. Sedan har entrén byggts till i början av 1900-talet. Här finns fyra dubbelrum, ett trebäddsrum, ett fyrbäddsrum och ett enkelrum för uthyrning, totalt sju rum för 16 personer. Det går att hyra ett av rummen eller hela huset.
Sedan går det att hyra rum i Vänhem, som byggdes i Gamlestaden i Göteborg men flyttades till Nääs 1873. Huset blev under slöjdseminariets tid centrum för den sociala samvaron på Nääs. Här finns de stora festlokalerna glasverandan och matsalen, som tillsammans rymmer omkring 250 sittande gäster. Här finns också fyra dubbelrum och ett rum med fyra sovalkover.
Vänhem är ett av husen som har haft störst renoveringsbehov och här genomförs just nu ett jättearbete med att rädda byggnaden. Arbeten har också skett, sker nu eller ska ske på både flyglarna och Björkenääs.
Typiskt för tiden
Överallt är det så kulturhistoriskt korrekt som möjligt. Även om det på vissa ställen har skett ändringar, som att man har lagt in plastgolv, under åren som gått.
– Men när vi gör saker nu försöker vi göra dem så nära original som möjligt, säger Maria Sidén.
Hon berättar att mycket av interiören kommer från källare och vindar på slottsområdet.
– Sedan har vi också fått saker från allmänheten, och det är vi väldigt tacksamma över. Om någon har saker från 1870- till 1920-tal som de vill skänka och tror skulle passa här tar vi mer än gärna emot dem, säger hon.
Det sker kontinuerligt filminspelningar på området och det kan också vara en källa till tidstypisk inredning:
– De här är faktiskt nygjorda, de gjordes av produktionen som spelade in Vår tid är nu och vi fick dem när de var klara, säger Maria Sidén och visar några blomsterbord som ser ut att vara tillverkade runt sekelskiftet mellan 1800- och 1900-tal.
LÄS MER:Kulturarvet på väg att raseras – nu ska Nääs slott räddas
