Alla komponenter fanns inom Rådrum, ett projekt i Lerums kommun som har finansierats med 800 000 kronor från länsstyrelsen. Projektet, som höll på i ett och ett halvt år och slutfördes i december 2022, har varit en framgångssaga. Idag har alltså 60 av de 62 unga männen som flydde till Sverige 2015 och som var med i projektet fast arbete.
Deltagarna är personer som först fick avslag på uppehållstillståndsansökan men sedan, med den nya gymnasielagen, fick en ny möjlighet om de slutförde gymnasiestudier och skaffade jobb inom sex månader.
Carina Ljung, Lerums kommun, och Lars-Ove Johansson, från Equmeniakyrkan i Gråbo, har arbetat på 50 respektive 25 procent med att coacha de unga männen. Civilsamhället med Rädda barnen i Lerum, Tollebobarnen i Tollered och Equmeniakyrkan i Gråbo har också varit med i projektet.
Och i fredags redovisades resultatet i Garveriets lokaler i Floda.
– Jag är otroligt imponerad av det jag har hört, det är precis så här det ska vara, sa Peo Hansen, professor på statsvetenskapliga institutionen på Linköpings universitet, som var i Floda för att lyssna på hur arbetet i Rådrum har gått till och för att föreläsa om sin bok, A modern migration theory – an alternative economic approach to failed EU policy.
Jobbar i vården
Tre unga män som har ingått i projektet är Sarzar Safi, Lalgul Nasseri och Alireza Nazari. Samtliga arbetar idag i vården. Den förstnämnda jobbar på Nya Lundbygården i Gråbo och de två andra på Hedegården. Trion trivs med sina arbeten. Sarzar Safi framtidsdröm är dock att utbilda sig till ambulanssköterska och jobba som det. Alireza Nazari har utbildat sig till undersköterska men skulle gärna någon gång i framtiden utbilda sig till datortekniker och arbeta som det.
Flydde två gånger
En annan av deltagarna är Nasrodin Rezai, som har jobb inom byggsektorn och en lägenhet i Gråbo. Han flydde från Afghanistan två gånger, först 2015 och sedan en gång till efter att han hade varit tillbaka i landet för att hälsa på sin mamma och sina syskon. Han berättar att han trivs ypperligt med jobbet. Framtidsdrömmen är dock att någon gång kunna starta ett eget företag. På frågan om det är något annat han drömmer om svarar han med sorgsen ton:
– Allra helst skulle jag vilja att mamma och mina syskon fick komma hit. Det är inte bra för kvinnor i Afghanistan. Jag har sagt till Migrationsverket att jag har jobb och kan försörja dem. De kan bo med mig också, bara de får komma hit. Men de får inte komma.
Jobb och hus
En annan av männen som har hittat jobb i byggbranschen är Reza Alizadeh. Han gifte sig nyligen, och hoppas att hans fru snart ska få komma hit från Iran. Han arbetar heltid som snickare och jobbar också som inhoppare som personlig assistent. Han trivs också väldigt bra med sitt jobb.
– Men jag skulle gärna starta ett eget företag någon gång i framtiden, men innan dess måste jag få lite mer erfarenhet och fler kontakter.
Förra året köpte han ett hus i Gråbo. Och sedan dess har han inte bara arbetat på sina två jobb utan också renoverat det egna huset under alla lediga timmar på kvällar och helger.
Hur trivs du i Gråbo?
– Jättebra, jag tycker om naturen och skogen, svarar han och berättar att han flydde från storstaden Teheran men nu vill ha lugnet som finns Gråbo.
Viktor Lundblad, kommunalråd från Moderaterna, kommer fram och hälsar. Och när Viktor Lundblad hör att Reza Alizadeh är snickare och nyligen har gift sig säger han med ett stort leende:
– Jag ska också snart gifta mig och vi letar hus, kan jag vända mig till dig med reparationer?
– Ja gärna, hör av dig till Sjöviks byggservice så ordnar vi det, svarar Reza Alizadeh med ett leende.
Kommunalrådet konstaterar att Reza Alizadeh verkar vara en driven person och frågar hur stor betydelse Rådrum egentligen har haft för hans framgång. Reza Alizadeh svarar:
– Jättestor. Jag hade inte kunnat göra ansökningar och förstå alla brev själv, du hörde Lars-Ove berätta att det till och med kunde vara svårt för honom att förstå besluten.
Han syftar på att Lars-Ove Johansson på scen hade berättat att besluten kunde vara skriva på myndighetssvenska som var komplicerad för honom också, han fick till exempel läsa första brevet från Migrationsverket tre gånger innan han förstod det helt och fullt.
