Det finns närmare 60 skyddsrum i Lerums kommun, av vilka drygt hälften ägs av kommunen själva. I skrivande stund undersöker kommunen sina skyddsrum efter brister, för att i nästa steg kunna avgöra om de behöver renoveras för att åter bli stridsdugliga. Det på order av regeringen.
– Att skapa trygghet för invånarna att kommunens skyddsrum är tillgängliga och fullt funktionella är oerhört viktigt. Skydd, säkerhet och överlevnad är fundamentalt, sade Arne Molander (M), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, i ett pressmeddelande tidigare i månaden.
Redan i veckan väntas kommunens inventering vara klar och det ska då framgå vilka skyddsrum som behöver putsas upp. Inte sällan förekommer skyddsrum i kommunens skolor – på Lerums gymnasium finns fem stycken.
– Vi har bra koll eftersom vi har satt igång ett arbete med skyddsrummen och det känns väldigt bra, säger Frida Emanuelsson, krisberedskapssamordnare i Lerums kommun.
Får inte plats
Hon berättar att inte alla invånare får plats i kommunens skyddsrum och hänvisar till MSB:s hemsida där det står att boende på landsbygden kan få använda sina egna hem som skydd, i händelse av krig eller kris. Det är emellertid inte unikt för Lerum, vill hon understryka – det är likadant i hela Sverige.
– De som bor på landet ska hålla sig i sin egen källare, säger Frida Emanuelsson.
Tanken är att bara en bråkdel av de mest centralt boende i kommunen ska få plats i skyddsrummen.
Andra kan behöva få lägga benen på ryggen.
– Skulle det bli krig eller inträffa någon annan kris kommer vi inte få plats i skyddsrummen. Då kan vi behöva utrymma, men det hoppas vi verkligen inte ska behöva hända, säger Frida Emanuelsson.
Finns denna utrymning inskriven i kommunens krisberedskapsplan?
– Nej, det är ingen klar plan, på det sättet. Utan det som brukar hända i sådana situationer är att folk spontanutrymmer, man åker till sina släktingar i Norrland eller i Norge, till exempel, svarar Frida Emanuelsson och tillägger:
– Och det behöver inte vara en krigssituation, det kan vara översvämningar eller skogsbränder också.
Farligt gods varje dag
Det finns vidare en myt om skyddsrum som Frida Emanuelsson vill förgöra.
– Jag hade en föreläsning där områdets gemensamhetslokal var ett skyddsrum. När folk hör skyddsrum tror vissa att man går in i ett stort bergsrum där man skyddas mot allt som händer, men riktigt så är det inte.
Frida Emanuelsson berättar att hon parallellt genomför en risk- och sårbarhetsanalys just nu, något som sker var fjärde år.
– Jag jobbar mot lagen om extraordinär händelse, säger hon.
Vilka risker ser du utmärker just Lerums kommun?
– Vi utmärker oss inte särskilt, men vi har alltid risk för naturolyckor. Vi har risk för skred, eftersom delar av Lerum ligger på lera, så det finns skredområden. Sedan är det så klart en risk att vi har en Europaväg genom Lerum och Västra stambanan.
På vilket sätt är det en risk med E20 och järnvägen?
– Dels kan det ske olyckor och dels att det fraktas farligt gods där varje dag.
Frida Emanuelsson vill understryka att Lerums kommun är ovanligt väl förberedd på en kris. Hon nämner snöovädret tidigare i månaden som exempel, då mat inte kom fram till Almekärrsskolan, men där man ändå kunde laga och servera reservmat.
– Det är ett klockrent exempel. Bra jobbat av alla inblandade. De har fattat grejen. Kommunens måltidsservice är samhällsviktiga och visar sig ha en redundans så att de kan lösa sina uppgifter även när något sådant här händer.
Regeringen har gett 100 miljonor kronor till Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) att fördela mellan Sveriges kommuner, för att säkerställa skyddsrummens iordningställande.
”Kostnaden bör därmed ej belasta kommunen”, skriver Viktor Lundblad (M), kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun, i ett sms till LT.
Det är ännu oklart hur mycket en eventuell renovering av kommunens skyddsrum kan kosta.
LÄS MER:Skolmaten kom inte fram till Almekärrsskolan i Lerum
LÄS MER:Hundratals invånare i Lerum protesterar när Västtrafik vill lägga ner bussar
LÄS MER:Aspedalens tågstation i Lerum kan läggas ner – politiker tar strid
